Magont!

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.Börja från början är nog bäst, slutet på nov och början på dec började jag känna lite magont kändes lite som magkatarr så jag tog sådan medicin som jag har fått av doktorn för länge sen. Jag har inte behövt den för jag har varit så himla pigg efter min gastric by pass operation, oförskämt pigg. Magvärken började en fredag för lördagen skulle vi damer till Ronneby Brunn och gå på julshow och äta julbord , kunde inte äta eller dricka något alls nästan men som vanlig skyller jag på gbp att det var därför jag har haft svårt att äta.
Måndagen efter den helgen kändes ännu mer i magen, tog värktabletter så att jag kunde jobba , men var inte särskilt pigg den dagen. Tisdag morgon vaknade jag vid kl.4 på morgonen och trodde jag fått maginfluensan för det gjorde jätteont och fick springa på dass fast det hände inget där . Efter några timmar så blev det värre och då sa Gunnar att nu måste du till läkaren , ringde då till vårdcentralen och fick tid redan på förmiddagen. Väl där så träffade jag en mycket trevlig AT läkare , hon klämde och kände på min onda mage sen sa hon har du någon med dig hit . Jo , visst sa jag , har min sambo med mig . Bra sa hon för du måste in till kirurg akuten  vet inte riktigt vad det är men tror sa hon , tarm vred eller en samman växtning. Hade du inte haft någon med dig hade jag skickat efter ambulans.

När vi kommer till akuten är det fullt av patienter som ramlat i halkan så ortopederna hade verkligen fullt upp men eftersom jag var kirurg patient så gick ganska fort.

Läkaren där ville att jag skulle röntgas en så kallad CT- röntgen som ser allt egentligen. Sen blev jag inlagd och dom tog med massor av andra prover och gav mig dropp för jag hade inte fått i mig så mycket dom dagarna precis. Vågen kom fram för det skulle behövas en vikt och jag hade gått ner över 2 kg på några dagar. Hade hemskt ont med fick morfinsprutor som  hjälpte en liten stund. Låg och väntade på att någon skulle komma och säga vad som sågs på röntgen. Personalen sa att vi väntar på att jourläkaren ska komma och prata med mig .hmm tänkte jag vad tusan är det nu då. Blev lite fundersam kan jag säga för annars brukar sköterskorna säga vad som var på röntgen. När väl läkaren kom så klämde hon och undrade var jag hade ont , då berättade jag att där och där , det är precis där vi hittade en knöl eller rättare sagt en lymfkörtel som är förstorad. Ok tänkte jag det är väl inte så farligt. Hade väldigt ont så jag tänkte inte mer på det.
Morgonen efter kom en annan doktor som var från utlandet tänkte skit oxå men han pratade flytande svenska och var supertrevlig han berättade att det var en stor knöl i lymfkörteln och jag undrade då om det kunde vara cancer men det kan man inte säga förrän man gjort en biopsi på den. Men det såg ut att vara besvärligt för den var full med blodkärl. Den var beställd så jag skulle komma in nästa vecka och det var förra veckan. Var på sjukhuset tisdag kväll för dom ville ha lite koll på mig. Vid lunch tid dagen efter åkte jag och en elev ner till ultraljuds enheten för att där göra denna punktion men det gick inget vidare för läkaren där sa  att enligt bilderna så finns det inget säkert sätt att göra den punktionen så det måste bli en laparoskopi , titthålsoperation bra tänkte jag för det är inte så farlig för det är några som snitt bara.
Ingela och jag har pratat om att vi skulle vara med på julfesten som ska var på torsdag nu denna vecka, men men det blir inte så.
I måndags var jag på sjukhuset igen och där gjorde dom operationen som blev inte en liten utan en stor med ett snitt över hela magen nästan och sen små snitt. Den knölen som jag nu fått veta är stor som en mans handflata och 3-4 cm tjock sitter så illa att man inte kunde ta prov på den utan att känna med händer eller nått som doktorn pratade om. Vi vet fortfarande inget om vad som är med knölen eller om den är en cancer men den måste bort hur eller hur för den är ju så stor. Ta bort den kirurgiskt är inte ett alternativ säger dom för då förblöder jag. Så det blir med mediciner och att det är ganska bra prognos även och den skulle vara aggressiv. Sitter här uppsprettad och tycker väl att jag mår hyfsat även om det gör ont men har bra värkmedicin så det är bra .
Vi får prov svar om 1-2 veckor men det gör inget att det tar lite tid för knölen, vi är i ett tidigt stadium säger dom. Så ligger det till så här långt.
Hur jag tar det här vet jag inte för jag kan inte tänka på det när dom pratar om det och det så är det som om dom pratar om en annan person men jag skriver nu här för att jag ska bli medveten själv om det hela.
God Jul på er där ute !