Söndag!

Natten har varit lite si o så med. Har magvärk som kommer från en plats där det miljoner grader varmt. Det känns lite så för det liksom bränner och värker samtidigt.
Mitt lymfom (Alien) , det är som om jag har tagit det till mig nu och ser fram mot allt som ska ske nästa vecka. Fick väldigt bra information av en sköterska som har hand om strålning. Hon berättade att en läkare som har hand om just strålning kommer att planera var strålarna ska vara och det hoppades hon att han skulle hinna på måndag. För det är ju inte en bild som han ska kolla på utan massor för det är ju skikt röntgen bilderna som han planera efter.  Sen var det först en typ av prov strålning som jag ska ha och träffa denna strålnings läkaren. Det sköterskan berättade var att det är väldigt lite biverkningar just på strålning nu för tiden man kunde få typ lite som urinvägsinfektion och lite problem med magen men inte mycket. Den största biverkningen var sa hon att man kunde bli väldigt trött och då   var det inte som en vanlig trötthet utan man blir helt urlakad.

Har tänkt mycket på det här med information och jag kan säga att den har varit knapphändig. Har läst det mesta om follikulärt lymfom och det är genom det jag vet så mycket inte vad man sagt till mig. Jag sa det till min läkare inne på sjukhuset sist jag var där. Han sa men det är ju jättebra han frågade inte om det var något mer jag undrade över. Tycker nog att han var lite väl disträ , fick veta av honom själv sista dagen när jag hörde honom prata med en annan patient att han hade några rev bens frakturer efter ett besök i skidbacken.
Ok man kan ju förstå att han var väldigt tystlåten och stel.ok han tog mitt lymfom på allvar men inte mig som patient kändes det som. Det är ju mitt liv han har i sina händer eller vad man ska säga. Det jag som patient är ju försäkran om att man gör vad man kan för mig. Inte vara tystlåten för att sen liksom på avvägar får man höra att han tydligen bryr sig. Kanske är jag hård just nu men till skillnad från läkare Haide så är det natt och dag för han berättade precis som det var men sa också i nästa stund att det är mänskligt känna sig avskärmad , ledsen , förbannad och helt enkelt stoppar huvudet i sanden. Eller vad har jag gjort för ont för att detta ska hända mig , tror jag har känt allt det som jag skrivit om flera gånger och inte i någon speciell ordning. Kan inte direkt heller känna att jag är tacksam att det inte var värre för har man en obotlig cancer så är väl det väldigt illa för även om den är lågmalignt nu så kan den bli högmalignt i en handvändning , visste ni det. Så står det om just lågmaligna lymfom. Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Som det är nu så är det en god prognos för just detta Lymfom och då hoppas jag att allt kommer gå bra.

Egentligen är jag inte rädd för att dö tror jag men däremot, detta att man får så ont och att man blir så sjuk. Man blir en börda för alla i familjen och vänner. Även dom på sjukhuset, alla vill ju klara sina toabesök och sin hygien själva ju. Såg en dam som var så sjuk så hon kunde inte klara sig själv satt i sin rullstol och var mycket sämre än personalen trodde. Hon fick massor av smärt lindrande via dropp och annat oxå. Tänkte i mitt stilla sinna , hoppas att jag aldrig hamnar i den situationen.
Näha mina vänner det var lite mer om ditten och datten . Nu ska jag vila en stund på kökssoffan.

Ha en härlig söndag alla vänner och familj!